Torsdagen den 2 september var det äntligen dags för det evenemang som vi på diktklubben i Dickursby så länge väntat på. Bibliotekarien Pauliina Eriksson önskade våra gäster välkomna: kompositören, sångerskan och multiinstrumentalisten Anni Elif i sällskap av saxofonisten Pauli Lyytinen och Markus Pesonen på fender bass VI. En liten men entusiastisk publik hade sökt sig till evenemanget och konserten strömmades live på bibliotekets Youtube-kanal.
Som svar på Erikssons fråga om varför särskilt Edith Södergrans texter talat till Anni Elif fick vi höra att hon började komponera musik till Södergrans dikter i en svår livssituation då flera människor som stod henne nära dog under en kort tidsperiod.
– Södergrans dikter hjälpte mig hitta ut ur sorgen och jag är säker på att dikterna också hjälper många andra, på flera olika sätt.
Konserten började med att Markus Pesonen trollade fram fascinerande ljudeffekter på elbasen med en klang av stål samtidigt som Anni Elif reciterade ur dikten Smärtan:
” Lyckan har inga sånger, lyckan har inga tankar, lyckan har ingenting.
Stöt till din lycka att hon går sönder, ty lyckan är ond.”
Verserna strömmade mjukt ut i luften och hittade rakt in i våra hjärtan. Sedan övergår recitationen i sång och vi njuter av Anni Elifs underbara klara röst. Hon spelar samtidigt på keyboard som ger musikstycket ett inslag av lättare rytmer. Pauli Lyytinens lysande poetiska tenorsaxofon kom in och kompletterade låtens ljuduniversum. Lyytinens elblåsinstrument på slutet tillför en spännande futuristisk ton.
Under kvällen fick vi höra den älskade dikten Landet som icke är och låtarna Sorger, Det främmande, Stormen och Kärlek. Precis som Anni Elif nämnde är Stormen till sitt innehåll mycket aktuell:
” Nu höljer sig jorden åter i svart. Det är stormen
som stiger ur nattliga klyftor och dansar
allena sin spöklika dans över jorden.
Nu kämpa människor åter – fantom mot fantom.
Vad vilja de, vad veta de? De äro drivna
som boskap ur mörka vrår…”
Fantom mot fantom – coronatidens osynliga motståndare lurar på oss överallt.
Dessutom fick vi höra Anni Elifs komposition till Karin Boyes dikt Ingenstans.
Konserten avslutades med Anni Elifs känslosamma komposition och framförande av Södergrans dikt Kärlek.
– Pauli, kan du med saxofonen måla upp en bit av himlen, ber Anni.
Efter det får vi lyssna till historien om de älskande som avslutas med den laddade versraden:
” O, håll mig sluten i dina armar så fast att jag ingenting behöver.”
Dikten påminner åhöraren om hur det kändes att älska med ungdomens ljuva glöd. Låtens behagfulla vemod känns gripande.
Man kunde inte se åhörarnas miner bakom ansiktsmaskerna, men ögonen vittnade om en fin och berörande upplevelse. Några åhörare uttryckte sina känslor i ord och framförde sitt tack till artisterna och även till biblioteket i egenskap av arrangör:
- Väldigt fint att ni arrangerade den här konserten. Det här har vi verkligen saknat!
Södergrans dikter är som gjorda för Anni Elifs moderna musikaliska verk, som du också kan lyssna till på skivan Edith, även tillgänglig i Helmet-bibliotekens samlingar.
Vi vill tacka dessa fantastiska artister för en upplevelserik afton och vi framför även vårt tack till Svenska kulturfonden för deras understöd, utan det hade vi aldrig kunnat arrangera någon konsert.
Vi hoppas att alla ni som inte kunde delta i Dickursby diktklubbs evenemang har möjlighet att ta del av Anni Elifs och hela kvartettens framträdande på Svenska dagen den 6 november i samband med Grankulla musikfest.
Dickursby diktklubbs följande evenemang arrangeras den 7 oktober kl. 18. Närmare information hittar du här. Hjärtligt välkommen!
Översättning från finska av Anne Lindfors-Shaban.
Anni Elif lumosi yleisönsä!
Torstaina 2.9., koitti vihdoin ilta, jota olimme Tiksin runoklubilla odottaneet. Kirjastonhoitaja Pauliina Eriksson toivotti tervetulleeksi säveltäjä, laulaja ja multi-instrumentalisti Anni Elifin ja hänen kanssaan soittavat muusikot, saksofonisti Pauli Lyytisen ja fender base VI- kitaraa soittavan Markus Pesosen. Paikalla tilaisuudessa oli pieni, mutta innokas yleisö ja esitystä oli mahdollista seurata myös livestriimin kautta kirjaston Youtube-kanavalla.
Vastauksena Erikssonin kysymykseen miksi juuri Edith Södergranin tekstit ovat puhutelleet Anni Elifiä, saimme kuulla, että hän alkoi säveltää musiikkia Södergranin runoihin vaikeassa elämäntilanteessa, johon liittyi usean läheisen ihmisen kuolema lyhyen ajan sisällä.
– Södergranin runot auttoivat minut ulos surusta ja olen varma, että ne auttavat monia muitakin eri tavoin.
Kun esitys alkoi, Markus Pesonen loihti bassokitarastaan kiehtovia, teräksenkirkkaita ääniefektejä, joiden soljuessa Anni Elif lausui säkeitä runosta Smärtan:
” Onnella ei ole lauluja, onnella ei ole ajatuksia, onnella ei ole mitään.
Töytäise onneasi, että se särkyy, sillä onni on paha.”
Säkeet putoilivat ilmaan pehmeästi ja osuivat kuulijan sydämeen. Lausuminen vaihtui Anni Elifin kuulaan kauniiseen lauluun. Samanaikaisesti hän soitti kosketinsoitinta, joka toi kappaleeseen mausteeksi keveitä rytmejä. Pauli Lyytisen upean runollinen tenorisaksofoni täydensi ääniuniversumia. Kappaleen lopussa Lyytisen sähköinen puhallinsoitin toi kappaleeseen kiehtovan futuristisen sävyn.
Kuulimme illan aikana rakastetun Landet som icke är sekä kappaleet Sorger, Det främmande, Stormen ja Kärlek. Kuten Anni Elif mainitsee, Stormen eli Myrsky on sisällöltään hyvin ajankohtainen:
” Nu höljer sig jorden åter i svart. Det är stormen
som stiger ur nattliga klyftor och dansar
allena sin spöklika dans över jorden.
Nu kämpa människor åter – fantom mot fantom.
Vad vilja de, vad veta de? De äro drivna
som boskap ur mörka vrår…”
Fantom mot fantom – korona-ajan näkymätön vastustaja vaanii meitä kaikkialla.
Lisäksi kuulimme Anni Elifin sävellyksen Karin Boyen runoon Ingenstans.
Esityksen päätti Anni Elifin tunteikas sävellys ja esitys Södergranin runosta Kärlek.
-Voit ensin maalata tähän vähän taivasta saksofonillasi, Pauli, Anni kehottaa.
Sitten kuulemme rakastavaisten tarinan, joka loppuu vaikuttavaan säkeeseen:
” Oi, sulje minut syliisi niin lujasti, että ei minulta mitään puutu.”
Runo muistuttaa kuulijaa siitä, miltä tuntui rakastaa nuoruuden pakahduttavalla innolla. Kappaleen suloinen haikeus on koskettavaa.
Kuulijoiden maskien peittämiltä kasvoilta eivät ilmeet näy, mutta silmät kertovat, että kokemus on ollut hieno ja vaikuttava. Muutamat kuulijat pukivat tunteensa sanoiksi ja kiittivät esiintyjiä ja myös järjestäjää, kirjastoa:
-Todella hienoa, että järjestitte tämän konsertin. Tätä ollaan kaivattu!
Södergranin runous istuu hyvin Anni Elifin moderniin sävelteokseen, jota voit kuulla myös levyllä Edith ja joka löytyy myös Helmet-kirjastojen kokoelmista.
Haluamme kiittää upeita taiteilijoita elämyksellisestä illasta ja lisäksi kiitämme myös Svenska kulturfondenia, jonka tukea ilman emme olisi voineet konserttia järjestää.
Toivomme, että te, jotka ette päässeet osallistumaan Tiksin runoklubin tapahtumaan, voitte kuulla Anni Elifin esitystä koko kvartetin kanssa 6.11. ruotsalaisuuden päivänä (Svenska dagen) Kauniaisten Musiikkijuhlilla.
Seuraava Tiksin runoklubin tilaisuus on lokakuussa 7.10. kello 18.00. Tapahtuman tarkempi sisältö löytyy täältä. Lämpimästi tervetuloa!
Anni Elif:n ja bandin muiden muusikoiden esiintyminen jäi/jää kuin ”murtuneen rukous” minun sydämeeni. Kiitos Anni ja bandi!